Sånt man kan brottas med under lektionstid eller när man inte känner för att sova

Det är intressant att sjunga gospel. Vid ett antal tillfällen har jag funderat över de olika sångerna vi sjunger i kören och kommit fram till att teologin är helt åt skogen. Eller i alla fall lite grann i den riktningen. Är det inte själva texten så är det något som sägs på inspelningen. Men lika ofta tvingas jag sjunga ut ord jag redan borde sjunga till Gud i min ensamhet. Ord jag håller tillbaka för att det är tungt att bära sitt kors. Det är nyttigt på sitt sätt. Även om det såklart hade varit bättre om jag sa de där orden frivilligt från början. 

Idag (igår) gick vi igenom en ny låt. Den här. Den är inte så "gosplig" men jag gillar den. Har lyssnat på den ett antal gånger under dagen (fast mest natten). Massa igenkänningsfaktor i textrad efter textrad. Gaah! Frustration deluxe. Jag vill, men jag vill inte. Jag vill inte ha att göra med konstiga, kristna människor som tror att de vet bäst hur alla andra ska leva sina liv. Jag vill inte behöva ta ansvar för andra människors lidande (hur mycket det än är mitt fel att de är i den situationen). Jag vill inte brytas ner så att den där Gud-snubben kan bygga upp mig igen. Jag vill inte behöva gå upp "tidigt" på söndagsmorgnar för att gå på stela gudstjänster. 

Ändå spelar det liksom ingen roll hur mycket jag springer. Det är så där som det är i mardrömmar och den man springer från springer jättesnabbt och man själv inte kommer nånstans över huvud taget. Fast utan att man vaknar med ett ryck. Jag antar att Gud tog mig på allvar när jag lovade att leva resten av mitt liv för Honom. Himla skit. 

"think I'm gonna walk away

You're messing up my life today

this time I refuse to pray

still You keep calling me"

Tankeväckande och livgivande

En av mina absoluta favoriter bland de kristna bloggarna är Mina tvivel och min tro som drivs av Samuel Larsson. Helt underbar blogg, som uppdateras alldeles för sällan. Men hellre sällan och bra än ofta och inte så bra. I alla fall så var jag just inne där och insåg att han skrivit ett vansinnigt bra inlägg i torsdags. Om Jesus Frälsaren. Jag har svårt för att bestämma mig för om jag tycker bäst om de tankar han uttrycker eller sättet han uttrycker dem på. Både ock är finfint i vilket fall. 

En annan av mina favoritbloggar är Lärjungabloggen, av och med Henrik Steen. Han har skrivit om att våga vara positiv. Träffande. Väldigt träffande. Det är för övrigt en bra blogg att läsa över huvud taget om man vill vara positiv. Anmärkningsvärt lite gnäll, mest saker man blir peppad av. Och utmanad, absolut. Men på ett sätt som får en att ta nya tag. Härligt!

Sen tycker jag att Anton Fagerstedt slänger in ett av de intressantare inläggen i himmel/helvete-debatten. Står vi ut med livet i himlen? Tänkvärt, to say the least. 

Några andra tänkvärda och berörande rader jag läste för snart en vecka sen är dessa som författades av Jonas Lundström. En något alternativ trosbekännelse. Sista stycket är helt lysande. Nej, jag håller nog inte med om allt. Men jag älskar det ändå. För det får mig att tänka. Och det slår an en ton i mig, en längtan efter det där som jag bara fått ana lite smått men aldrig kommer kunna släppa. Mmmm. 

Det var allt jag hade att komma med denna natt. Nej förresten, jag slänger med det senaste tillskottet i vår kör-repertoar. Det blir ju inte mer party än så här. 

"Your love is too deep to navigate

and it's too high to climb

But still it's available

time after time, after time, after time, 

after time..."

Apropå helvetesdebatten

Är det inte lite konstigt att så fort någon ifrågasätter helvetet i definitionen evig tortyrkammare så förutsätts att universalismen (där Gud säger "du kommer med mig vare sig du vill eller inte") är det enda alternativet? Inte överallt, men i väldigt många diskussioner upplever jag att det är så. Det finns faktiskt ett antal andra sätt att se på saken. Dels har vi tankar om annihilation och dels har vi andra definitioner av helvetet än den som beskrivs i grekisk och nordisk mytologi. Jag ser inte riktigt det intelligenta i att enbart argumentera för den ena eller andra av ytterligheterna när det finns så väldigt många hållplatser mellan dem. 

Sen är det skillnad på att tro att alla blir frälsta och att tro att alla blir frälsta. Just saying. 

Men för att lämna den här debatten som ärligt talat mest känns som kristen sandlåda just nu så tycker jag att Jonas Lundström skriver väldigt bra om bön idag. Jag blev inte ens provocerad när jag läste (rent övertygelsemässigt alltså). Kan inte riktigt bestämma mig för om jag är lättad eller besviken över den saken...

Love Wins

Fint va? Så heter Rob Bells senaste bok. En bok som fick honom utsedd till villolärare av människor som inte ens läst boken. Boken var ett av de mest omtalade ämnena på Twitter någon dag då John Piper slängt iväg en tweet med texten "Farewell Rob Bell" och en länk till ett blogginlägg där det kallt konstaterades att han var universalist (vilket han själv och de som läst boken förnekar). Detta grundat på att han använder en viss retorik och ställer jobbiga frågor i marknadsföringen av boken. Fantastiskt. Den kristna världen skulle vara så väldigt underhållande om den inte var på allvar...

I alla fall hittade jag just en väldigt intressant bloggpost om boken, där det konstateras att Rob Bell inte påstår något som inte redan C.S. Lewis påstått. Värt att tänka på. Varför dömer folk ut Bell som heretiker samtidigt som de prisar Lewis till skyarna (typ)?

Idag har jag för övrigt skrivit en låt och mimat till mig själv på sceniska. Och nu lyssnar jag på Paparazzi av Lady Gaga för att vi ska arra om den till fusion. Varsågod för info. 

Idiotin är slående

Jag har inte en aning om vad jag ska skriva om, men jag vet att jag måste skriva. Jag behöver det. Om jag inte börjar skriva snart igen kommer jag kvävas. Krossas under tyngden av verkligheten. Eller iaf må ganska dåligt i några dagar till.

Det är konstigt. Det är få saker som får mig att känna mig så död som ord, bokstäver. Ändå är skrivandet mitt andningshål, min livlina. Paradox? Nah. Nu när jag tänker efter är det inte så konstigt. Det är skillnad på ord och ord. Och överdoser är aldrig bra, även om det man får en överdos av är det som håller en vid liv. Mat. Vatten. Syre. Sömn. Motion. Bokstäver... 

Ibland tänker jag att teologiska diskussioner är bland det mest förödande för min relation med Gud. Att allt detta tjat om läror hit och dit bara är en fälla för att få mig att inte ha ett enda riktigt samtal med Gud på typ en månad. Jag tror aldrig jag har ägnat så mycket tid och energi åt invecklade teologiska tankegångar som det här året. Ändå kan jag inte minnas när jag sist spenderade tid med Gud. Hade det varit ett förhållande hade det varit som om jag plötsligt slutat lyssna på vad min pojkvän sa och istället övergått till att enbart föra statistik över vilka kläder han hade på sig och hur mycket han åt varje dag. 

Jag längtar.

Har just tagit en promenad. Sparkat i pudersnön och lyssnat om och om och om igen på Terese Fredenwalls Can't Lose You. Den texten ger mig hopp för mänskligheten. Den hjälper mig att se vem jag vill vara, vilket liv jag vill leva. 

"I am fine with being lost, but I can't lose you"

Det här är så fantastiskt bra. Och kommentarerna så tragiska så jag nästan vill ge upp.

Favorit i repris

Har lagt upp den här förr, men den är så bra så jag tycker vi tar den en gång till.

ONE: Lamb of God, You take away the sins of the world
ALL: Have mercy on us
ONE: Lamb of God, You take away the sins of the world
ALL: Free us from bondage to sin and death
ONE: Lamb of God, You take away the sins of the world
ALL: Hear our prayers prince of peace
ONE: For the victims of war
ALL: Have mercy
ONE: Women, men, and children
ALL: Have mercy
ONE: The maimed and the crippled
ALL: Have mercy
ONE: The abandoned and the homeless
ALL: Have mercy
ONE: The imprisoned and the tortured
ALL: Have mercy
ONE: The widowed and the orphaned
ALL: Have mercy
ONE: The bleeding and the dying
ALL: Have mercy
ONE: The weary and the desperate
ALL: Have mercy
ONE: The lost and the forsaken
ALL: Have mercy
ONE: Oh God have mercy on us sinners
ALL: Forgive us for we know not we do
ONE: For our scorched and blackened earth
ALL: Forgive us
ONE: For the scandal of billions wasted in war
ALL: Forgive us
ONE: For our arms makers and our arms dealers
ALL: Forgive us
ONE: For our Caesars and our Herods
ALL: Forgive us
ONE: For the violence that is rooted in our own hearts
ALL: Forgive us
ONE: For the times that we turn others into enemies
ALL: Forgive us
ONE: Deliver us oh God
ALL: Turn our feet to the way of peace
ONE and ALL: Hear our prayer, grant us peace
ONE: From the arrogance of power
ALL: Deliver us
ONE: From the myth of redemptive violence
ALL: Deliver us
ONE: From the tyranny of greed
ALL: Deliver us
ONE: From the ugliness of racism
ALL: Deliver us
ONE: From the cancer of hatred
ALL: Deliver us
ONE: From the seduction of wealth
ALL: Deliver us
ONE: From the addiction of control
ALL: Deliver us
ONE: From the idolatry of nationalism
ALL: Deliver us
ONE: From the paralysis of cynicism
ALL: Deliver us
ONE: From the violence of apathy
ALL: Deliver us
ONE: From the ghettos of poverty
ALL: Deliver us
ONE: From the ghettos of wealth
ALL: Deliver us
ONE: From the lack of imagination
ALL: Deliver us
ONE: Deliver us oh God
ALL: Turn our feet to the way of peace
ONE: We will not conform to the patterns of this world
ALL: Let us be transformed by the renewing of our minds
ONE: With the help of God's grace
ALL: Let us resist evil wherever we find it
ONE: With the waging of war
ALL: We will not comply
ONE: With the legalization of murder
ALL: We will not comply
ONE: With the slaughter of innocents
ALL: We will not comply
ONE: With laws that betray human life
ALL: We will not comply
ONE: With the destruction of community
ALL: We will not comply
ONE: With the pointing finger and malicious talk
ALL: We will not comply
ONE: With the idea that happiness must be purchased
ALL: We will not comply
ONE: With the ravaging of the earth
ALL: We will not comply
ONE: With principalities and powers that oppress
ALL: We will not comply
ONE: With the destructions of peoples
ALL: We will not comply
ONE: With the raping of women
ALL: We will not comply
ONE: With governments that kill
ALL: We will not comply
ONE: With the theology of empire
ALL: We will not comply
ONE: With the business of militarism
ALL: We will not comply
ONE: With the hording of riches
ALL: We will not comply
ONE: With the dissemination of fear
ALL: We will not comply
ONE: But today we pledge our ultimate allegiance to the Kingdom of God
ALL: We pledge allegiance
ONE: To the peace that is not like Rome's
ALL: We pledge allegiance
ONE: To the gospel of enemy love
ALL: We pledge allegiance
ONE: To the kingdom of the poor and the broken
ALL: We pledge allegiance
ONE: To the King who loves His enemies so much he died for them
ALL: We pledge allegiance
ONE: To the least of these with whom Christ dwells
ALL: We pledge allegiance
ONE: To the transnational church that transcends artificial borders of nations
ALL: We pledge allegiance
ONE: To the refugee of Nazareth
ALL: We pledge allegiance
ONE: To the homeless rabbi who had no place to lay his head
ALL: We pledge allegiance
ONE: To the cross rather than the sword
ALL: We pledge allegiance
ONE: To the banner of love above any flag
ALL: We pledge allegiance
ONE: To the one who rules with a towel rather than an iron fist
ALL: We pledge allegiance
ONE: To the one who rides a donkey rather than a war horse
ALL: We pledge allegiance
ONE: To the revolution that sets both oppressed and oppressors free
ALL: We pledge allegiance
ONE: To the way that leads to life
ALL: We pledge allegiance
ONE: To the slaughtered lamb
ALL: We pledge allegiance
ONE: And we together proclaim His praises from the margins of the empire to the centers of wealth and power 
ALL: Long live the Slaughtered Lamb

Angående de flesta debatter i kyrkan

Varför fokuserar vi så mycket på gränserna när det finns ett centrum att söka sig närmre istället? Varför fokuserar jag så mycket på gränserna?

Jag vill, jag vill. Men jag vill inte.

"99% av alla kristna är okunniga om Jesus budskap eller helt ointresserade (ofta både och) av att göra som Jesus säger och ändra sina liv."

- Jonas Lundström

Om man lägger ner sina impulser att känna sig påhoppad och kränkt, om man slår bort sin omedelbara önskan till självförsvar, och om man trycker undan sitt fördömande och självrättfärdiga "ja, se hur illa det ligger till med kristenheten" så blir det faktiskt en ganska uppfriskande tanke. Inte för att det rör alla andra, utan för att det rör mig. Inte för att min (eventuella?) Gudslängtan blir ignorerad, utan för att den blir ifrågasatt. Och det är sunt. Man behöver ifrågasätta sig själv ibland. Eller typ jämt (även om jag nog kan vara lite för bra på att ifrågasätta mig själv ibland).

I en kommentar till blogginlägget blev Jonas tillfrågad om han anser sig tillhöra den lilla gruppen som faktiskt tar Jesu ord på allvar. Hans svar? "Okunnig och ointresserad av Jesus ord budskap är jag inte, men en efterföljare? Det vete fåglarna." Typ där hamnar jag också. Jag förstår inte att det ska vara så himla svårt att ta sin övertygelse på allvar. 

Jag vill, jag vill. Men jag vill inte. För det gör ont att ge upp allt och älska sin nästa som sig själv.

Jag borde bli fullkomligt galen på mig själv...

..men det blir jag inte.