"Om jag inte finner min djupaste bekräftelse i Gud gör jag snart världen till en arena som ska bekräfta mig. Inget förstör relationer mer än när vi använder varandra för att bli bekräftade. I kammaren får jag umgås 'bara jag och Gud', och där skapas förutsättningen för att klara av att leva i världen. Saknar jag platsen invid Guds hjärta kommer jag ständigt att söka efter något annat i världen som substitut för den."
- Peter Halldorf
Det här citatet har jag sparat i utkasten på min mail, och återkommer till det då och då. Dock alldeles för sällan.
Är inte vi människor alldeles fantastiskt duktiga på att göra just det? Söka i andra källor. Eller är det bara jag? Vi tror att bara någon yttre omständighet i våra liv ändras så kommer vi bli lyckliga. Om jag bara hade andra vänner, en utbildning, ett jobb, en pojkvän/flickvän, var gift, hade barn, ett nytt kök, en snygg bil, lite mer utbildning, ett bättre jobb med högre lön...
Jag tror att Gud försöker lära mig att alltid sätta Honom först. Det är bara det att jag absolut insisterar på att lära mig den hårda vägen.
"Time to face up, clean this old house
Time to breathe in and let everything out
that I've wanted to say for so many years
Time to release all my held back tears"
2 kommentarer:
Hjälp. Det här inlägget var så himla fint. Jag brukar inte kunna med bloggar som går ut på skrift och inte bilder, då många är så dåliga på att skriva intressant eller som jag vill. Men det här var så djävla bra!
Oj, tack så mycket!
Skicka en kommentar